Att åka kommunalt i västerås

Taget från mamma hoppsans blogg som gör en klock ren beskrivning av hur det är att åka kommunalt i västerås.

Att åka buss i Västerås är ingen munter historia. Det vet jag efter många års pendlande till både skola och arbete.
Man måste vara väl förberedd.
Först måste du trängas bland en hög med folk som ska på samma buss som du, du hörde rätt, en hög med folk. I Västerås är vi nämligen lite sena i utvecklingen så vi har inte riktigt lärt oss det här med att köa ännu. Blixtlåskörning fungerar inte heller, en liten parantes bara.
Hur som helst. Åker du tidigt på morgonen gäller det att du står mycket väl synlig framför busskuren annars får du se en buss i för hög hastighet fräsa förbi utan att stanna när du hoppar och viftar med armarna som en galning för att få den att uppmärksamma dig.Står du väl synlig så riskerar du att antingen bli påkörd eller bli blöt för att busschauffören i för hög hastighet bromsar in i vattenpölen och stänker ner dig. Räkna inte med någon ersättning av den lokala kommunaltrafiken då du har stått för nära vägbanan.När du har kommit på bussen efter diverse trängsel och knuffandes möter du en busschaufför som antingen:
1) river din mobil ur handen på dig för att vresigt läsa varenda textrad ytterst noga på mobilskärmen för att sedan fräsa ur sig ett "ok".
2) tittar lite på mobilen och säger "ok"
3) inte bryr sig om mobilen utan bara nickar lite resingerat och fortsätter att stirra rakt fram genom rutan.

Därefter ska du finna någon plats. Eftersom vi inte är så civiliserade i Västerås så anser man att var man har rätt att sitta själv på en plats för två och att den stol man inte belägrar med sin egen bakdel är en utmärkt avlastningsplats för diverse väskor eller påsar.
Det här gäller både yngre som äldre. Har du riktigt otur kan du råka ut för någon pensionär som ilsket vrålar "du kan gott stå på dina unga ben du" utan att du har sagt någonting men kanske råkat titta bråkdelen av en sekund för länge på den lediga platsen bredvid pensionären där densamme ställt sin lilla rutiga väska på hjul.

Om du tillslut hittar en sittplats så gäller det att hålla i sig. Att åka buss i Västerås är så nära en "nära döden upplevelse" som man kan komma. Här snackar vi inte mjuka inbromsningar, stanna när trafikljusen lyser gult eller köra försiktigt när det är halt eller där vägverket håller på att bygga om i trafiken.
"Fullt ös medvetslös" är tumregeln som chaufförerna kör efter. Är det halt så tas ingen hänsyn till underlaget. Man gaser helt sonika upp fordonet i så hög hastighet man kan åstadkomma innan nästa hållplats då man står med hela sin vikt på bromspedalen för att få åkdonet att stanna.
Fartgupp behöver man inte ta någon notis om, det är bara att köra.
En annan regel som gäller är att "störst går först" vilket gäller i korsningar med högerregeln, trafikljus, vid filbyten mm.
Här är det bara att köra, den lilla bilisten är oftast rädd om sin bil och stannar så det är bara att stå på gasen, det kan man säkerligen läsa i busschaufförens lilla lathund.
Bussen behöver heller inte vara i tid särskilt ofta. Det går också bra att åka 1-3 minuter före utsatt tid. Om inte folket är ute i god tid är dom inte särskilt intresserade av att åka kommunalt kan man också läsa i den lilla lathunden.
Så det gäller att vara i god tid. Är du i god tid kan du ge dig sjutton på att bussen är cirkus 10 minuter försenad.

Åker du tidigt som jag gör på morgonen gäller det snabbt att räkna ut var i bussen du sitter säkrast någonstans för du kommer få en åktur som är värre än "vilda musen" på Gröna Lund.

Kommunaltrafikens slogan är "för oss som är på väg" men borde vara "för dig som vågar åka med".Alternativt kan VL stå för Vågat Leverne.
Du löper större risk att skadas fysiskt eller psykiskt efter en tur med VL än du gör när du promenerar hem själv efter krogen mitt i natten.